Tankar...
I all ära så är det verkligen super mysigt att vara hemma med min älskade son men ibland känns det som om någonting fattas, jag känner mig ensam.
Innan Lillebror kom så blev jag arbetslös vilket jag inte orkar gå in på nu men det kom väldigt plötsligt och det kändes som om hela min värld blev förstörd då mitt jobb betydde allt mycket för mig och jag älskade det verkligen, Har svårt att förstå det än i dag att min tid där är över och det tråkigaste är att jag hade fortfarande så mycket att ge.
Försöker att se det hela med att det är dags för nya äventyr och att jag har chansen att ge min energi och styrka till ett annat företag som på riktigt uppskattar det.
Någonting jag måste höja är personlen som jag har jobbat med i fyra år dom är helt fantastiska och jag saknar dom redan.
Alla dessa tankar gör att jag inte riktigt kan slappna av under min mammaledighet, jag funderar redan på CV:et och vilka jobb jag kan söka. Ska jag börja redan nu, extra jobb kan ju inte skada och tanken var ju att jag skulle hoppa in lite helger för att kunna förlänga mammaledigheten men nu måste jag börja om på nytt.
Det är så sjukt jobbigt med allt det här och speciellt då det sitter så mycket kvar av det som hände innan jag fick Lillebror som jag måste släppa men det är svårt då det har fört så mycket skada på min självkänsla.
Så hur gör jag ? hur ska jag göra för att bara gå vidare och se det positiva i det hela för som det är just nu funkar inte...
Innan Lillebror kom så blev jag arbetslös vilket jag inte orkar gå in på nu men det kom väldigt plötsligt och det kändes som om hela min värld blev förstörd då mitt jobb betydde allt mycket för mig och jag älskade det verkligen, Har svårt att förstå det än i dag att min tid där är över och det tråkigaste är att jag hade fortfarande så mycket att ge.
Försöker att se det hela med att det är dags för nya äventyr och att jag har chansen att ge min energi och styrka till ett annat företag som på riktigt uppskattar det.
Någonting jag måste höja är personlen som jag har jobbat med i fyra år dom är helt fantastiska och jag saknar dom redan.
Alla dessa tankar gör att jag inte riktigt kan slappna av under min mammaledighet, jag funderar redan på CV:et och vilka jobb jag kan söka. Ska jag börja redan nu, extra jobb kan ju inte skada och tanken var ju att jag skulle hoppa in lite helger för att kunna förlänga mammaledigheten men nu måste jag börja om på nytt.
Det är så sjukt jobbigt med allt det här och speciellt då det sitter så mycket kvar av det som hände innan jag fick Lillebror som jag måste släppa men det är svårt då det har fört så mycket skada på min självkänsla.
Så hur gör jag ? hur ska jag göra för att bara gå vidare och se det positiva i det hela för som det är just nu funkar inte...
Kommentarer
Trackback